Nyhetsbrev 2-2013

Användningen av personbeteckningen

Personbeteckningen är ingen känslig personuppgift och är inte heller sekretessbelagd. Personbeteckningen får trots det bara användas i de fall där det finns ett sakligt behov eller säker identifiering inte kan uppnås  på annat sätt. I de flesta fall är det tillräckligt att använda namn, adress och födelsedatum för att säkra identifieringen av en person.

Personbeteckningen kan skapa integritetsrisker. Problemet med personbeteckningen är inte numret i sig, utan hur den används. I vissa sammanhang betraktas personbeteckningen som en hemlig nyckel och godtas som legitimation om man kan ange namn, adress och personbeteckning. Det kan utnyttjas av oärliga människor.  

I Finland och på Åland har varje invånare två identifieringsnummer, en personbeteckning med tio siffror och ett elektroniskt identifieringsnummer. Det mest använda är personbeteckningen. 

För att förhindra missbruk bör spridningen av personbeteckningen begränsas. Personbeteckningen ska således inte användas av ren bekvämlighet. Den får inte ersätta kundnummer, användarnamn på nättjänster eller dylikt.

Identitetsstölder och andra former av bedrägerier är ett av de brottsområden som ökar . Datainspektionen har därför tagit fram en vägledning för hur myndigheter bör förhålla sig till personbeteckningen.